Sök Sökhjälp

Publicerade
Arkiv
Parnass nr 4 2016

Parnass nr 4 om landsbygdsskildringar


Margareta Lilja-Svensson Albert Herranz 2016-11-08


Landsbygdsskildringar – en genre satt på undantag

Säg landsbygdsförfattare eller landsbygdsskildrare och det finns de som rynkar på näsan. Begreppen används lite nedsättande om författare som skildrar sin hembygd. 


Någon tillfredsställande definition av begreppet finns inte, konstaterar litteraturvetaren Yngve Lindung i sin bok Landsbygdsskildrare från 1979, ”det är skildringar som utspelar sig på landet, i glesbygd (men inte vildmark) i byar och mindre samhällen, oftast inom ett begränsat geografiskt område, i nutid eller flydda tider, företrädesvis inom folkliga miljöer med bönder, torpare, statare, skogsarbetare, hantverkare osv. i centrum.” Men, tillägger han, någon estetisk kvalitetsangivelse ingår inte i begreppet och påpekar att begreppet landsbygdsskildring däremot används utan invändning om författare som till exempel Sara Lidman och att flera av dem som räknas till arbetardiktarna har skrivit landsbygdsskildringar, Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Moa Martinson med flera.

Nästan alla landskap har ”sin” författare. Här möter vi några av de många så kallade landsbygdsskildrarna som trots goda recensioner och litterära priser inte får stort utrymme i litteraturhistorieböckerna, om de ens nämns. Sven Edvin Salje är en älskad och mycket läst författare som skrev om Blekinge. Han böcker trycktes upp i stora upplagor, översattes och några filmades. Samma sak gäller Bernard Nordh som bland annat berättade om nybyggare i fjällvärlden. Olof Högberg från Ångermanland var en av de första stora Norrlandsskildrarna och på Öland har Margit Friberg sin stora läsekrets. Dessa författare berättar om historiska skeenden som grep in i människors liv och påverkade deras livsvillkor. I dessa berättelser fick människorna syn på sig själva och ger eftervärlden kunskap och ökad förståelse för bygden och dess folk.

Hur kommer det sig då att Salje setts lite över axeln av det litterära etablissemanget? I det här numret ger Lars Furuland och Karl Lindqvist sin syn på det. Och Olof Högberg hade inte tyckt om att bli kallad landsbygdsförfattare, skriver Örjan Torell i sin analys av Högbergs författarskap. Han ville så mycket mer med sitt författarskap.

Men att begränsa sin litterära miljö till en provins, ett landskap, behöver ju inte begränsa förmågan att spegla något allmängiltigt!

Och landsbygden fortsätter att locka författarna. Unga författare idag som Thérèse Söderlind, Freke Räihä och Tomas Klas Ekström berättar var och en på sitt sätt om Sverige utanför storstäderna.

Margareta Lilja-Svensson

Albert Herranz


Tipsa en vän     Skriv ut



Artikel om Helga Henschen och Sara Lidman

Medkänslans poetik och politik

Den 22 mars berättade litteraturprofessor Birgitta Holm om Sara Lidman och Helga Henschen vid ett evenemang på Hedengrens bokhandel i Stockholm. Birgitta Holm har skrivit böcker om båda dessa författare och föreläste om dessa två personligheter under...

Läs mer
Nr 1 2017

Parnass nr 1 2017 - tema Sara Lidman  


Innehåll

Träff om Parnass nya Sara Lidmannummer 22 mars

Medkänslans poetik och politik - om Sara Lidman och Helga Henschen.


Litteraturprofessor em. Birgitta Holm berättar om dessa två personligheters likheter och skillnader. Föreläsningen utgår från hennes artikel i senaste numret av Parnass som har Sara Lidman som tema. Tidningen uppmärksammar också att det...

Läs mer
Parnass nr 4 2016

Parnass nr 4 om landsbygdsskildringar

Landsbygdsskildringar – en genre satt på undantag

Säg landsbygdsförfattare eller landsbygdsskildrare och det finns de som rynkar på näsan. Begreppen används lite nedsättande om författare som skildrar sin hembygd. 

Läs mer
Parnass nr 4 2016

Innehåll

Senaste numret är fullmatat med artiklar om landsbygdsförfattare!


Tema: Landsbygdsskildringar

Sven Edvin Salje: Bodbiträdet som blev folkförfattare och bokmiljonär
av Lars Furuland

Den nationella arenan och den regionala litteraturen
av Lars Furuland

Den förbisedde Salje -...

Läs mer
Tävling

Vilka författare letar vi efter?

Lådan med alla samlade författarnamn har vält - alla bokstäver har hamnt huller om buller!  Kan ni hjälpa oss att få ordning på dem igen?
Skicka in ditt svar på e-post till
margareta@parnass.nu

Läs mer
Parnass nr 2-3 2016

Povel Ramel - Flugighetens mästare


Sommarnumret av Parnass är en Povel Ramel­special. Därmed sällar sig Povel till den skara litterära storheter som tidigare varit föremål för tidningens temanummer som till exempel Birger Sjöberg, Britt G. Hallqvist och senast Carl Michael Bellman.

Läs mer
Det fria ordet

Den första och enda - 1766 års Tryckfrihetsförordning


Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 brukar beskrivas som världens första. Nästan lika korrekt är att kalla den världens enda tryckfrihetsförordning (tillsammans med de fem senare svenska förordningar som ersatt den). Det är nämligen...

Läs mer
Parnass nr 1 2016

Tryckfrihet - grunden för fria författare

I år är det 250­årsjubileum av Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning (TF) som kom 1766. Parnass ägnar därför årets första nummer åt tryckfrihet!


Men trots tryckfrihetsförordningen har inte tryckfriheten...

Läs mer


15 mars: nästa nummer av Parnass

Det fria ordet i Sverige 250 år!

I år kan Sverige fira 250-årsjubileum av världens äldsta tryckfrihetsförordning. Men både före och efter har det fria ordet varit ifrågasatt. Många svenska författare, som utsatts för censur, indragningsmakt, polisbeslut,...

Läs mer
Mest lästa
« Föreg. Nästa »


PARNASS, DELS Tidskrifter AB
Ansvarig utgivare:   Catharina Söderbergh
Webmaster:   Åsa Söderbergh
Redaktion:   Margareta , Catharina